Heroes

Är det bara jag som upptäckt den fantastiska serien Heroes? Philip och Daniel tjatade om den tills jag såg första avsnittet nere i Skåne. Nu är jag fast. Helt underbar serie! Någon annan som är lika förtjust som jag?

Kartongjakten - resultat?

Efter en väldigt hektisk dag, med bland annat en väldans ihärdig kartongjakt kommer jag hem, lycklig, med två banankartonger. Läser kommentaren Micke skickat, med länk till Clas Ohlsons hemsida. De har visst flyttkartonger. Men de kallar dem inte för kartonger. Det är LÅDOR. Gissa om det gav upphov till en något irriterad suck. Nu vet jag i alla fall så slipper jag springa runt som en skållad råtta och fråga efter banankartonger! Tack, Micke!

Kartongjakt

Vem visste att det skulle vara så svårt att få tag på flyttkartonger. Har varit runt till varenda matbutik och frågat efter banankartonger, men hela tiden är det någon som varit där före mig och tömt förrådet. Clas Ohlson säljer inga. Verkar som det får bli en busstur till biltema efter skolan imorgon. Det är i stunder som dessa jag saknar min bil.
Kickbox-Anna har fixat bil till på måndag dock. Min ängel!

...

Är förresten väldigt nyfiken vad det är för stackare på Saab Missiles AB som är så fruktansvärt uttråkad att personen sitter och läser igenom mina allra äldsta inlägg. Välkommen hit vem du än är!

Back to school

Skolan gick bra och motivationen steg sakta, men säkert ju längre dagen gick. Alla blev lagom förvånade när kursansvarig kliver in och börjar prata knappt förståelig svenska. Hon bröt så grovt på danska så alla satt som frågetecken första halvan av föreläsningen. Man vande sig dock efter ett tag. Härligt att se alla saknade ansikten igen. Längesedan jag träffade Show-Anna, David, Johanna och alla andra.
Har jag tur så fixar min ängel, Kickbox-Anna (som jag egentligen borde börja kalla Thaibox-Anna eller möjligtvis Muaythai-Anna eftersom hon bytt till det), bil till på måndag så jag kan flytta över möblerna. Vore helt underbart. Längtar konstant nu, ännu mer varje gång jag kliver ut i köket här.
Nu ska jag se till att göra någon nytta innan det är dags att bege sig iväg på salsa igen.

Snabba puckar

Här går det undan, blir visst flytt på måndag istället. Jag klagar inte! Längtar redan. Men först ska vi avklara veckan. Skolan börjar imorgon. Är inte motiverad för fem öre, men hoppas att motivationen infinner sig när jag väl sitter i föreläsningssalen. Nu ska jag duscha efter salsan och sedan hoppa i säng. Godnatt, gott folk!

Anmälan till Scandinavian Salsa Congress

Har precis anmält mig till min första salsakongress. Är alldeles exalterad! I mars nästa år blir det alltså två dygn fullspäckade med salsa. Längtar redan! Men jag ska nog överleva tills dess, dansade salsa i söndags och igår, ska även dansa salsa ikväll, imorgon, på torsdag och eventuellt på fredag.

Eget (trinett)kök

Jag har fått en lägenhet! Med. Eget. Kök. Och. Badrum. Me so happy! Den är bara på 18 kvadratmeter, men jag är nöjd ändå. Är så outsägligt trött på det här stället så jag skulle kunna kräkas. Varför? För att nämna ett exempel på varför: igårkväll när jag kom hem från salsan gick jag ut i köket för att hämta frukt och vatten. Tar två steg in i köket och får foten full med glasflis. Någon har spräckt ett glas, men inte brytt sig om att städa undan mer än de två stora delarna som blev kvar av glaset. Så jag tillbringade kvällen med att peta ut flis ur fötterna med en nål. Så tanken på eget kök, även om det bara är ett trinettkök, lockar väldigt mycket. Inflytt 1 november. Grattis till mig!

Get here - Justin Guarini

This boy sure knows how to sing!

Seriöst, men funktionslöst

Ibland undrar jag vart jag får allt ifrån. Sitter och har precis skrivit första utkastet till en artikel jag döpt till "Avglorifieringen av arbetslöshet". Efter ett sammanträffande hemma i Linköping väcktes tankarna och ikväll började jag skriva ner dem. Det var länge sedan jag skrev något seriöst. Det känns bra även om den inte kommer fylla någon funktion. Behöver dock ordentligt med finslipning.

Långdragen hårklippning

Var hos frisören idag. I tre timmar och tjugo minuter. Tjejen hade inget högt tempo. Är inte helt nöjd med resultatet heller. Men men, det kan ju inte alltid bli bra. Detta följdes av en väldigt trevlig pratstund med Kickbox-Anna på Hagabion. Härligt att ha henne tillbaka och skönt att höra om någon annan som talar om sina frustrationer efter återvändandet från en resa.

Fick en trevlig överraskning på salsan igår. Gabriela har återvänt till Svea rike så hon dök upp. Kul att se henne igen. Vi planerade lite inför höstens salsa. Vilka kurser vi ska ta och det var även prat om Stockholms första salsafestival. Får se hur det blir. Är väldigt peppad på att börja med lektioner igen. Adriana Mendes ringde mig idag med, måste komma ihåg att ringa upp henne.

Det är snart dags att börja universitetet igen. Är för närvarande väldigt omotiverad, men inser att motivationen kommer infinna sig när jag väl börjat. Ska trots allt läsa väldigt intressanta kurser till hösten. Innan dess ska jag dock hinna med en tur till skåne. Ska på Malmöfestivalen med Philip och Daniel. När de undrade om jag inte skulle komma var jag först tveksam. Tills jag på hemsidan upptäckte att de kommer ha salsakväll på Gustav Adolfs torg på fredagen. Så på torsdag åker jag dit och på fredag blir det salsa i nya kretsar. Ser redan fram emot det. Men innan dess blir det salsa på Oceanen på onsdag!
Nu ska jag återgå till mitt lilla kvällsnöje. Sitter och letar billiga flygbiljetter åt Kickbox-Anna. Hon vill tillbaka till Thailand för att fortsätta träna Muay thai. Och jag har självklart inget emot att leta resor. Sådant är ju kul!

"You look like you belong together"

Fick en inbjudan till bröllop igår. Deja och jag är bjudna till Bridlington, UK, på bröllop den 26 juli nästa år. Av Caroline, en av tjejerna som var med i utbytet när vi läste engelska C. Hon ska gifta sig med pappan till sin lilla Oscar. Ska bli jättekul. Har inte sett henne på snart tre år och vi har aldrig sett hennes son. Så det ser jag fram emot.

Jag är inte typen som drömmer om att gifta mig och skaffa barn anytime soon. Har nyligen börjat inse att jag antagligen kommer vilja det någon gång, i en avlägsen framtid. Men när jag fick inbjudan kände jag plötsligt ett sting av...ja, jag vet inte riktigt vad. Jag tror inte det var avundsjuka. Snarare stress. Och kanske lite av ensamhet. Caroline är två år yngre än mig. Och även om jag inte alls vill vara gift vid den här tiden nästa år så känns det som om jag gör saker i lite fel ordning. Långa förhållanden från att jag var 15. Bortser man från fiaskot med skåningen så har jag varit singel i snudd på två år nu. Om man inte bortser från det så var jag dum nog att dejta någon som inte var vad han utgav sig för att vara, i tre månader under de två åren.

Tror faktiskt att jag börjat sakna att vara i ett förhållande. Det slog mig första gången på dykbåten på Koh Tao. Andy, divemastern vi skulle ha under vårt första hajdyk, jag, en brittisk tjej som heter Gussy och en brittisk kille som heter Alastair satt på soldäck och gick igenom dykplatsen, tecken osv. Gussy och jag hade gjort nattdyket ihop kvällen innan och anmält oss till detta tillsammans. Men så säger Andy "Sarah and Alastair will buddy up and Gussy, you're with me". Vi tittade konfunderat på varann, men tänkte väl att han hade någon logisk anledning till detta. Jag och Alastair gick ner och kopplade ihop vår utrustning. Jag blev klar först och klättrade återigen upp på soldäck varpå Andy säger "I thought you and Alastair were a couple, you look like you belong together, that's why I made you buddies". Jag förklarade för honom att så inte var fallet, utan att jag lärt mig hans namn först när Andy sa att jag skulle dyka med honom. Andy blev generad och jag och Gussy skrattade åt honom. I slutändan dök jag med Alastair och det var det bästa dyk jag någonsin gjort. Men på kvällen när jag satt på restaurangen och drack min pineapplejuice, som servitören hämtade utan att jag ens behövde säga något, insåg jag plötsligt att jag saknade att höra ihop med någon.

Men ikväll blir det salsa så det går ingen nöd på mig. Har dessutom en resa till UK att se fram emot nästa sommar. Jag har ju i alla fall gott om tid på mig att hitta en klänning att ha på mig.^^

Udda, men gulligt

Har varit i Linköping och hälsat på sedan i onsdags. Det var kanontrevligt att träffa alla igen.
Karin och jag tog en nostalgifika på Steve's i onsdags. Satt kvar tills efter stängningsdags som back in the good old days. Har saknat våra långa fikastunder så jag tyckte det var jättemysigt.
Torsdagen tillbringade jag med mamma. Vi åkte till Norrköping och tittade i min favoritbokaffär, gick i affärer, lunchade osv. Tillbaka i Linköping åkte vi till Hjärta till hjärta, second hand-ställe som säljer böcker till löjligt låga priser. I slutändan hade jag köpt på mig fem nya böcker, men jag försvarar mig med att jag gav en till Karin.
Hann även träffa Karin en gång till, luncha med L, fika med Sofie och luncha med Deja. Gick även självmant över till Pongo och hälsade på en sväng. Kändes väldigt konstigt och han såg minst sagt chockad ut när jag ringde på. Kanske känns det mer naturligt med tiden?

Mamma har för närvarande fyra små kattungar. Fick hjälpa till att mata dem med köttfärs och när jag satt där med kladdiga fingrar, köttfärs över halva byxorna med en kattunge som faktiskt åt självmant så mindes jag hur mycket jag älskar att pyssla med djur. Saknar verkligen att ha katt. Men det får bli en senare fråga. Inga katter i korridoren.

Mamma var så söt när jag skulle åka hem. Jag hade lunchat med Deja innan så hon höll mig sällskap till bussen. Så när vi sitter och väntar får jag syn på mammas illgröna Nissan som svänger in på parkeringen. Inser att jag glömt något så jag går fram. För en gångs skull hade jag inte glömt något alls. Men för första gången någonsin hade min mamma separationsångest. Inte när jag gav mig iväg två månader själv för att backpacka. Inte när jag flyttade hemifrån. Men igår fick hon det minsann. Udda, men gulligt.

Post-travelling-depression

Jag är hemma och har som vanligt haft det helt fantastiskt när jag varit på resande fot. Har de senaste två dagarna lidit av min post-travelling-depression som jag får varje gång jag kommer hem, men nu börjar jag bli mig själv igen.^^
Fick ett fult, infekterat sår på mitt knä med mig som souvenir med mig hem så jag var hos läkaren igår. Så nu käkar jag antibiotika och haltar som en stelopererad gammal tant. Men det går nog över snart tror jag. Måste ju kunna ge mig ut och dansa salsa igen! Var på Liseberg i söndags trots att jag inte kunde dansa. Träffade Linda och Danuta igen vilket var jättetrevligt. De har utvecklats mycket sedan jag åkte. Det som var lite störande var att jag nog satte rekord i antal gånger jag blev uppbjuden någonsin på en kväll. Varje gång var jag tvungen att tacka nej, peka på förbandet på knät och säga "Men gärna nästa gång". Något frustrerande.
Blev bland annat uppbjuden av två herrar som jag gärna hade velat dansa med. En snygg kille från Lund som bara trillat in av en slump när han varit på Liseberg över dagen som visade sig vara väldigt duktig. Samt en herre som var så grym att det applåderades när han avslutade många av sina danser. Efter att ha sett honom frågade jag runt och fick höra att han var på besök från London där han var salsainstruktör. Hade varit så häftigt att få prova att dansa med honom.
Till slut blev frestelserna för stora så när Dana bjöd upp tackade jag ja, men bad honom att ta det försiktigt. Han började lite väl försiktigt genom att princip dansa något som liknade en salsatryckare. Mysigt i och för sig, men inte riktigt det jag var ute efter. Han frågade om det var lagom varpå jag med ett leende sa att han gärna fick utmana mig lite mer. Dum sak att säga till en kille som gillar att flasha sina moves när han dansar salsa. Det blev en intensiv dans med många turer, snurrar och utmaningar. Efteråt gjorde knät väldigt ont, men det var det värt. Hade ju trots allt gått tre veckor utan salsa.^^

Jag har ju förresten lyckats klanta till det ordentligt. Hade fått för mig att sista anmälningsdag för tentan var en vecka innan. Loggade in på studentportalen och upptäckte att så icke var fallet. Det var tio dagar innan. Så nu får jag göra juridiktentan i januari, precis lagom till inlämning av B-uppsatsen. Behöver jag säga att jag känner för att skada mig själv för min klantighet? Nu får jag ju inte heller Davids eminenta tentapluggsällskap som planerat, för han kommer utan tvekan att sätta tentan på fredag.