Post-travelling-depression

Jag är hemma och har som vanligt haft det helt fantastiskt när jag varit på resande fot. Har de senaste två dagarna lidit av min post-travelling-depression som jag får varje gång jag kommer hem, men nu börjar jag bli mig själv igen.^^
Fick ett fult, infekterat sår på mitt knä med mig som souvenir med mig hem så jag var hos läkaren igår. Så nu käkar jag antibiotika och haltar som en stelopererad gammal tant. Men det går nog över snart tror jag. Måste ju kunna ge mig ut och dansa salsa igen! Var på Liseberg i söndags trots att jag inte kunde dansa. Träffade Linda och Danuta igen vilket var jättetrevligt. De har utvecklats mycket sedan jag åkte. Det som var lite störande var att jag nog satte rekord i antal gånger jag blev uppbjuden någonsin på en kväll. Varje gång var jag tvungen att tacka nej, peka på förbandet på knät och säga "Men gärna nästa gång". Något frustrerande.
Blev bland annat uppbjuden av två herrar som jag gärna hade velat dansa med. En snygg kille från Lund som bara trillat in av en slump när han varit på Liseberg över dagen som visade sig vara väldigt duktig. Samt en herre som var så grym att det applåderades när han avslutade många av sina danser. Efter att ha sett honom frågade jag runt och fick höra att han var på besök från London där han var salsainstruktör. Hade varit så häftigt att få prova att dansa med honom.
Till slut blev frestelserna för stora så när Dana bjöd upp tackade jag ja, men bad honom att ta det försiktigt. Han började lite väl försiktigt genom att princip dansa något som liknade en salsatryckare. Mysigt i och för sig, men inte riktigt det jag var ute efter. Han frågade om det var lagom varpå jag med ett leende sa att han gärna fick utmana mig lite mer. Dum sak att säga till en kille som gillar att flasha sina moves när han dansar salsa. Det blev en intensiv dans med många turer, snurrar och utmaningar. Efteråt gjorde knät väldigt ont, men det var det värt. Hade ju trots allt gått tre veckor utan salsa.^^

Jag har ju förresten lyckats klanta till det ordentligt. Hade fått för mig att sista anmälningsdag för tentan var en vecka innan. Loggade in på studentportalen och upptäckte att så icke var fallet. Det var tio dagar innan. Så nu får jag göra juridiktentan i januari, precis lagom till inlämning av B-uppsatsen. Behöver jag säga att jag känner för att skada mig själv för min klantighet? Nu får jag ju inte heller Davids eminenta tentapluggsällskap som planerat, för han kommer utan tvekan att sätta tentan på fredag.