Ny upplevelse
Det finns en första gång för allt heter det ju. Idag var första gången för mig. Upptäckte det hemma hos Thaibox-Anna. Lyckades behärska mig tills jag kom hem, men när jag trillade ihop innanför dörren skakade jag av illamående och huvudvärk. Tårarna rann. För första gången fick jag U/IG. Någonsin. Det kanske inte låter som en big deal, men för mig är det väldigt stort. Hade räknat med att få det någon gång under utbildningen. Att lyckas träffa spärrtentan med mitt första U måste väl dock nästan räknas som skicklighet. Jag hamnar en termin efter, har inte längre rätt till min studentlägenhet osv. Det känns smått stressande. Detta kombinerat med det faktum att jag senaste tiden inte alls varit på topp självförtroende-mässigt hade som effekt att mamma fick en attackgråtande dotter på tråden. Hennes kommentar: "Jamen då får du väl flytta hem." möttes av ännu kraftigare hulkningar. Missförstå mig rätt, jag älskar min mamma, men tanken på att flytta hem till föräldrahemmet, bort från det liv som jag själv skapat mig här, känns fruktansvärt.
Har dock fortfarande kvar en liten gnutta hopp. Den 19 februari är det omtenta. Det är dagen innan nästa kurs börjar, nästa kurs som jag inte är behörig att gå som det är nu. Enligt brevet jag fick hem angående spärrtentan så var förra tentatillfället sista chansen. Men imorgon ska jag ringa studierektorer och kursansvariga och försöka övertyga dem om att få fortsätta utbildningen med min klass om jag klarar omtentan den 19. Håll en tumme eller två för mig. Nu ska jag lägga mig och ångsta mig till sömns tillsammans med Vingklippt ängel.
Har dock fortfarande kvar en liten gnutta hopp. Den 19 februari är det omtenta. Det är dagen innan nästa kurs börjar, nästa kurs som jag inte är behörig att gå som det är nu. Enligt brevet jag fick hem angående spärrtentan så var förra tentatillfället sista chansen. Men imorgon ska jag ringa studierektorer och kursansvariga och försöka övertyga dem om att få fortsätta utbildningen med min klass om jag klarar omtentan den 19. Håll en tumme eller två för mig. Nu ska jag lägga mig och ångsta mig till sömns tillsammans med Vingklippt ängel.
Etiketter: Vardag
3 Comments:
Verkligen tråkigt, men du vet att jag håller alla tummar och tår som jag har för dig. Vill så gärna ha kvar dig och din sprudlande energi i klassen och blir ledsen när du är ledsen!
Kram
oroa dig inte, du kommer klara det. själv hade jag omtenta som jag gjorde med feber och fick idag reda på att jag antagligen inte klarade det heller :S omtenta på omtentan liksom..spärrkurs också :S
Du kommer säkerligen klara omtenten, håller tummarna för dig! Men annars kan du ju flytta hem och bilda kollektiv med mig. Låter inte det som en lockande tanke. ;D
Skicka en kommentar
<< Home