Det där med dörrar kan vara knepigt

Igår, efter ett examinationstillfälle som urartade totalt då kursansvarig började svära åt oss elever för att vi hade skickat in ett klagobrev angående den här kursen, satte jag och Johanna oss för att jobba lite med B-uppsatsen. När vi hade reviderat vår intervjuguide gick vi bort mot biblioteket för att söka på tidigare forskning. För att undvika regnet ute gick vi inomhus. När vi når dörren för att komma in i C-huset trycker sig Johanna mot den utan att något händer. Hon ger ifrån sig ett irriterat läte och börjar trycka hårdare genom att spjärna i med fötterna mot golvet. Fötterna glider av att hon tar i. Men dörren rör sig inte en millimeter. Bakom henne står jag och håller på att krevera av skratt. När hon vänder sig om för att fråga om jag kan försöka informerar jag henne om att dörren går åt motsatt håll. Har inte skrattat så mycket på länge. Hon gjorde hela min dag!