Så mycket för objektivitet

Det har varit en lång dag. Tung. Ensam, men ändå inte. Gick upp imorse. Lät duschen dölja mina tårar. Vandrade till Nöllers där jag träffade Anna och åt frukost. Hon var precis så underbar som jag behövde. Åt för första gången på ett dygn på Annas inrådan.

Föreläsningen uppfattade jag brottstycken av. Tankarna vandrade iväg. Rycktes tillbaka till nuet av föreläsarens ibland väldigt provokativa kommentarer. Angående statsskulden: "Göran Persson är jävligt knäpp, men den lyckades han fixa i alla fall". Så mycket för objektivitet.

Gruppmöte. Alltid trevligt, men hade svårt att behålla fokus på vad kommunen/regionen/regeringen/riksdagen/EU kunde gjort för att lindra konsekvenserna av vad som hände med Saab i Trollhättan.

Vidare till gymmet. Tränade i nästan tre timmar istället för det normala 1½ timmes passet. Tog ut mig totalt. Blodsmak i munnen och ont i varenda muskel. Trots det kände jag mig bättre efteråt. Tillbaka imorgon.

Har tvättat maniskt sedan jag kom hem. Ska strax tömma torktumlaren och vika tvätt. Sedan krypa till sängs med lite kurslitteratur. Är ledig imorgon, vilket inte känns särskilt bra. Men så länge jag håller mig upptagen borde det gå.

Plan för morgondagen:
Upp hyfsat tidigt
Slänga in en sista maskin tvätt
Dra till gymmet
Hem, hänga tvätt, duscha
Äta lunch
Plugga
Bege mig till Partille
Umgås med min kusins fru