The beginning...

Tar vid där Buss 820-inlägget slutade. Väl i Lund upptäckte jag hur otroligt vacker staden var. Julbelysningen var bländande vacker och allt var pittoreskt och mysigt. Med hjälp av Johns instruktioner på telefon lyckades jag ta mig hem till M utan större problem. Vet att han står i duschen så jag ringer på och ställer mig för att vänta. Dock kommer en tjej och släpper in mig i trappen medan jag väntar. Går upp en våning och hittar rätt lägenhet. Dörren står på glänt. Hinner inte ens öppna den, innan M skjuter upp den. Överraskningsmomentet var fullständigt. Han såg helt oförstående ut innan ansiktet sprack upp i ett stort leende. Välbekanta dofter, starka armar och leenden som inte gick att släcka. Åt, tittade på tv, pluggade. Hela tiden med vetskapen att vi skulle få somna i varandras armar. And so we did...