Poesitävling

Var och fikade med Anna ikväll. Var väldigt trevligt. Pratade otroligt mycket, otroligt länge. Vi har inte känt varann särskilt länge, men ändå känns det som vi kommit varandra rätt nära. Det här var min första "riktiga" fika här i Göteborg. Alltså någon här som undrade om vi inte kunde ta en fika. Lite skoj faktiskt. Mitt liv börjar ta form här.

Inbegripna i en livlig diskussion ser jag hur någon stannar utanför fönstret där vi sitter. Någon kille står verkligen och stirrar in. Jag ignorerar honom och väntar på att de vid bordet bakom ska se honom och hälsa. Till slut går han fram till dörren, öppnar den och säger: "Sarah?" Det visar sig att det är en klasskompis från nian som flyttat hit för att läsa till tandläkare. Kände inte igen honom för fem öre under helskägget. Sist jag såg honom satt han på en moppe med sina nästintill genomskinliga persikofjun.

Anna drog efter fikan med mig till musikens hus där det var poesitävling. En väldigt udda upplevelse. Lämnar sammanfattningen av den upplevelsen till imorgon. Tror jag behöver smälta det hela först. Har aldrig tyckt om poesi. Finns en enda dikt som jag faktiskt tyckt om att läsa och den var på latin så språket var halva nöjet.^^

Blev en kul kväll. Mycket kärleksprat med Anna och en del nostalgisnack med Calle.

Kom hem. Hade fått mail från Pongo. Öppnade och en bild av farfar tar plötsligt upp hela skärmen. Kändes väldigt jobbigt. Still does.

Other than that har kvällen fyllts med många tankar. Tankar som de brukade vara förr. Alldeles för många, alldeles för snabba och alldeles för invecklade. Det och föreläsningar om diverse kroppsliga funktioner. Visste du att man kan ta död på en människa genom att ge dem syrgas? Det gjorde i alla fall inte jag ^^ Är alldeles fascinerad.